prestera smart

YES!!! Nästan på dagen 4 månader sedan jag stelopererade ländryggen och ett av mina mål, förutom att bli smärtfri, har varit att kunna ta mig upp till vår fjällstuga. Nu är dagen här, och jag har klarat det. JIPPI!! Den största utmaningen är bilkörningen så jag har bokat ett hotellrum efter halva vägen i en liten ort i Norge. Har sagt till barnen att det blir en utflykt i sig.

Jag har ingen aning om hur det kommer att gå och jag är väldigt rädd för att orsaka ryggen skada. Jag har naturligtvis stämt av med min fantastiska sjukgymnast på IFK kliniken och jag kommer inte ta några risker. Ändå är jag rädd. Rädd för att få den extrema smärtan tillbaka. Jag tränar mycket mentalt kring detta med min rädsla och hur jag ska hantera den. Jag skriver ner och synliggör vad rädslan handlar om och ser sedan till att jag ställer den lite åt sidan genom att säga ”stopp” när den dyker upp ibland för att den inte ska ta överhand.

Så nu drar vi till fjällen!!

I dag var det uppföljning av min steloperation i ländryggen hos min kirurg på Art Clinic. Jag var nervös innan för vad hans besked skulle vara efter mina nya röntgenplåtar. Därför förberedde jag mig mentalt på följande sätt:

1. Jag upprepade flera gånger: ”jag känner tillit till att jag kan hantera vilket besked jag än får”.
2. Jag bestämde mig för att jag skulle sätta en fortsatt plan för att bli så bra som möjligt.

Kirurgen gav mig lugnande besked. Det är fortfarande för tidigt att säga hur det kommer att gå, men det känns fantastiskt att få detta besked! Jag vet att en steloperation i ländryggen är en stor operation. Det är därför viktigt att jag följer min rehabplan och inte börjar springa eller ta för tunga vikter. Eftersom jag vet att jag lätt pushar på lite för fort har jag lovat mig själv att följa min sjukgymnasts råd och hela tiden stämma av med henne. Just nu spelar löpningen ingen roll, jag är bara så fantastiskt glad och tacksam över att jag får träningscykla 10 min på gymmet. För några veckor sedan kunde jag knappt gå därför är 10 minuter på en träningscykel helt fantastiskt!!

Operationen har gått jättebra. Några timmar efter operationen var jag uppe och gick med en sköterska och dagen efteråt fick jag åka hem. Kände inte så mycket smärta alls då för jag hade så mycket smärtstillande tabletter i kroppen. Har nästan tyckt att den ”groggy-känsla” jag fått av tabletterna har varit värst. Ja, om jag då bortser från att barnen för första gången i sina liv fick magsjuka….Det var en utmaning att torka spyor nyopererad i ryggen kan jag säga.

Jag har följt mitt rehabprogram fullt ut. Jag har varit ute och gått korta promenader tre gånger om dagen. Jag är tacksam över att ha fått sällskap av min ex-mans tjejs hund Gaspar. Han är 11 år och väldigt trevlig. Sedan har jag gjort några bålövningar och benböj och nu ska jag få börja göra några övningar med vikter på gymmet. För mig är det mentalt utmanande att inte kunna konditionsträna mer än att gå promenader. För någon annan skulle inte det bekomma alls. Det sitter helt i huvudet och i våra tankar. Jag skriver därför ner i min reflektionsbok varje kväll att det är helt ok att känna som jag gör och att jag snart kommer att kunna göra det.

Jag är så tacksam för denna operation. Även om jag är väldigt begränsad ännu så känner jag på mig att det kommer att bli toppenbra!