Publicerat

Därför ökar psykisk ohälsa hos barn och ungdomar

I en rapport undersöker Folkhälsomyndigheten orsakerna till varför psykosomatiska symtom ökat bland barn och unga under perioden 1985–2014.  I rapporten framgår att mellan dessa år går det att konstatera att barn och ungas psykiska ohälsa har ökat och att andelen 13- och 15-åriga flickor och pojkar i Sverige som rapporterar återkommande psykosomatiska symtom har fördubblats sedan mitten av 1980-talet. I psykosomatiska symtom ingår sömnsvårigheter, nedstämdhet, irritation, nervositet, huvudvärk, ont i magen, ont i ryggen och yrsel. År 2013/14 rapporterade över hälften av de 15-åriga flickorna och närmare en tredjedel av pojkarna i samma ålder psykosomatiska symtom. 

I rapporten framkommer framförallt två orsaker till ökningen. Dels framstår brister i skolans funktion vara en orsak. Sedan 1990-talets början har det svenska skolsystemet genomgått flera genomgripande förändringar, såsom kommunaliseringen, friskolereformen, införandet av skolpengen och nya betygssystem. Ser man till de internationella undersökningarna Pisa och TIMSS har skolprestationerna bland högstadieelever försämrats under perioden 1995–2012. Sjunkande skolprestationer och utbredd skolstress kan ses som indikatorer på att skolan som helhet fungerar sämre. 
Folkhälsomyndighetens sammanställning av den vetenskapliga litteraturen indikerar ett samband mellan sämre skolprestationer och ökad risk för internaliserande problem (t.ex. ångestrelaterade och depressiva symptom) bland barn och unga.

Den andra orsaken anses vara förändringar på arbetsmarknaden där de unga i dag möter en arbetsmarknad som är mer osäker och som kräver högre utbildning och kompetens än tidigare. Det framgår att många unga känner sig oroliga för sin framtida utbildning och möjligheter på arbetsmarknaden. Det är också troligt att även de yngre är medvetna om förändringarna på arbetsmarknaden och att det medfört en ökad press på dem att fullfölja gymnasiet med bra betyg för att kunna fortsätta på en eftergymnasial utbildning. 

Publicerat

Ställ klockan en halvtimme tidigare!

Vill du få din dag att börja på bästa sätt? Ställ klockan en halvtimme tidigare och gör något den tiden som får dig att må bra. Till exempel läs en bok du gillar, kolla ett avsnitt på något roligt program, gör yoga eller något annat som får dig att känna att din morgon börjar på ett fantastiskt sätt.

Publicerat

Är vi mer stressade i dag?

Sjukskrivningar på grund av stress ökar stort. Sedan 2010 har antalet sjukskrivna med utmattningssymtom sexdubblas – och en ny trend märks i sjuktalen. Det är de yngre som bränns ut, man är borta längre och var fjärde drabbad blir sjuk igen.

Stress är i grunden något bra, något vi behöver. Det är när den blir långvarig och när det inte finns någon återhämtning som det kan bli problem. Det som flera forskare framförallt ser som skillnader från förr är att vi i dag inte har samma återhämtningsmöjligheter. Både Marie Åsberg, senior professor i psykiatri vid institutionen för kliniska vetenskaper vid Karolinska institutet, och Gunnar Aronsson, som forskat om arbetsliv och stress i över 40 år, menar på att det fanns fler viloperioder i det tidigare arbetslivet och kanske hela livet i övrigt.

I bondesamhället var det uttalat att man arbetade den tid det var nödvändigt och sedan vilade man. Det fanns också väldigt lite plikter utanför arbetet, som det finns mycket av i dag. Tiden utanför jobbet i dag är mycket mer fyllt av stimulans, men också av krav och annat som motverkar återhämtningen.

Än annan tydlig skillnad är att arbetsuppgifterna kan flyta ihop mer i dag mer än under t.ex. industrialiseringen där man gick hem när klockan ringde på fabriken.  I dag är vi ständigt uppkopplade och unga som inte har fått ihop arbetslivserfarenhet kan lätt känna att de måste vara tillgängliga hela tiden för att inte riskera att missa en möjlighet till arbete eller erfarenhetsutveckling. Det är sannolikt en förklaring till varför vi ser en ökning av stress hos unga menar många forskare. Det är också det Folkhälsomyndigheten lyfter fram som en orsak till ökningen av stress hos barn och unga i deras rapport ”Varför har den psykiska ohälsan ökat hos barn och unga?” . Detta kommer jag skriva mer om i ett nästkommande inlägg.

Det är de idealiska medarbetarna som går i väggen, konstaterar Marie Åsberg, och kvinnor drabbas i högre utsträckning än män. Det menar hon att man även kunde se i de första psykriatiska studierna som genomfördes om psykisk ohälsa 1947 i Lundbyområdet i södra Sverige.

Publicerat

Är det så lätt att prestera smart?

Både ja och nej får vi nog svara på den frågan. Ja är svaret när du fått upp rutinen för att ta hand om dig själv, tränat för att kunna stå upp för dig själv och lyssna till vad du behöver. Nej blir svaret innan du fått upp rutinen eftersom risken då är stor att du inte tar så schysta beslut gentemot dig själv om vi utgår från ett välmåendeperspektiv.

Jag har jobbat med mig själv i jättemånga år med detta och vill verkligen säga att när du ska börja med att få in en rutin kring att börja prestera smart behöver du sätta ett realistiskt mål med vad du ska göra. Risken är annars väldigt stor att du går all-in en period och inte orkar hålla det och då är det inte längre lätt att prestera smart.  Och även när jag har rutinen så har jag naturligtvis dagar när det inte fungerar så bra. Det är då rutinen blir än mer viktig, för jag vet att om jag fortsätter så blir det bra igen.

Publicerat

Konsten att prestera smart!

Prestera är ett ord som kan väcka många känslor – både positiva och negativa. Prestera innebär och betyder också olika saker beroende på vem du frågar och vid vilken tidpunkt du frågar.

Majoriteten av oss behöver prestera i någon form vid olika tillfällen. Det kan vara allt från att få ihop vardagslivet, att genomföra större redovisningsprojekt i skola eller arbetsliv till träning.

För mig var prestera förr något som var synonymt med att jag var bra, att jag dög. Jag tänkte att om jag presterade bra så var jag också bra som person. Prestationerna var därför till för att få känslan av att jag var en bra tjej. Det var naturligtvis aldrig hållbart i längden för en prestation går över och därmed gick också min känsla av att duga över. Prestationerna blev som quickfix.

Jag har gått i terapi och coachning och jag är även utbildad mental tränare och samtalscoach och idag inser att jag duger precis som jag är utan prestation. Jag jobbar med mig själv dagligen för att alltid ha den tron på mig själv.

Jag tänker att för att vi i längden ska orka prestera behöver vi lära oss att prestera utan att ge avkall på oss själva och vi behöver inse att vi inte är prestationen utan det är vad det är, dvs. en prestation. Vi behöver finna en balans och en bra relation till prestationen. Har vi det kan vi prestera smart.

Enligt min filosofi så handlar prestera smart i grund och botten om att kunna prestera utan att känna stress och att kunna känna att jag duger oavsett utgång på prestationen. I din prestation ska du känna dig tillfreds och lugn i det du av olika orsaker behöver prestera. Kom i håg att prestationen är en prestation och inte du! Detta gäller oss alla, oavsett gammal eller ung.