I en rapport undersöker Folkhälsomyndigheten orsakerna till varför psykosomatiska symtom ökat bland barn och unga under perioden 1985–2014. I rapporten framgår att mellan dessa år går det att konstatera att barn och ungas psykiska ohälsa har ökat och att andelen 13- och 15-åriga flickor och pojkar i Sverige som rapporterar återkommande psykosomatiska symtom har fördubblats sedan mitten av 1980-talet. I psykosomatiska symtom ingår sömnsvårigheter, nedstämdhet, irritation, nervositet, huvudvärk, ont i magen, ont i ryggen och yrsel. År 2013/14 rapporterade över hälften av de 15-åriga flickorna och närmare en tredjedel av pojkarna i samma ålder psykosomatiska symtom.
I rapporten framkommer framförallt två orsaker till ökningen. Dels framstår brister i skolans funktion vara en orsak. Sedan 1990-talets början har det svenska skolsystemet genomgått flera genomgripande förändringar, såsom kommunaliseringen, friskolereformen, införandet av skolpengen och nya betygssystem. Ser man till de internationella undersökningarna Pisa och TIMSS har skolprestationerna bland högstadieelever försämrats under perioden 1995–2012. Sjunkande skolprestationer och utbredd skolstress kan ses som indikatorer på att skolan som helhet fungerar sämre.
Folkhälsomyndighetens sammanställning av den vetenskapliga litteraturen indikerar ett samband mellan sämre skolprestationer och ökad risk för internaliserande problem (t.ex. ångestrelaterade och depressiva symptom) bland barn och unga.
Den andra orsaken anses vara förändringar på arbetsmarknaden där de unga i dag möter en arbetsmarknad som är mer osäker och som kräver högre utbildning och kompetens än tidigare. Det framgår att många unga känner sig oroliga för sin framtida utbildning och möjligheter på arbetsmarknaden. Det är också troligt att även de yngre är medvetna om förändringarna på arbetsmarknaden och att det medfört en ökad press på dem att fullfölja gymnasiet med bra betyg för att kunna fortsätta på en eftergymnasial utbildning.
